Lineage

Datum: 
27 Oct 2018 - 18:30 - 23:30

Bild: Saadia Hussain

Lineage
koreografi – dans – performance

Om identifikation, symbios och släktskap i danskonst och performance.

Temat sätter det egna konstnärskapet i fokus, i relation till tidigare konstnärskap, och belyser hur dans- och performancekonstnärer förhåller sig till föregångare och förebilder i konsten.

Hur refererar danskonstnärer/koreografer/performancekonstnärer till tidigare konstnärskap? Vilken betydelse har tidigare konstnärskap haft som inspiration? Finns det ett släktskap i konst genom identifikation? Vad innebär det att kroppsligen bära en tradition? Kvällen handlar om olika former av tradering och samförståelser genom konst på ett djupare plan.

Om närhet och avstånd genom olika tider: Då, Hon, Den; trådar som möts i ett brännande Nu, Här, Jag.

Fylkingen 27 oktober 2018
Tid: 18:30 – 23:30
Entré 120 kr/100 kr
Endast kortbetalning

Program

18:30
öppning

19:00

Marie Fahlin
The Wrider

19:50
KAI-EN
Det rosa skenet

20:40

Saadia Hussain
PURE - PURE PURIFICATION

21:30

Paloma Madrid & Carina Michele Do
En storseans tillsammans med Juana Inez de La Cruz och Qiu jin

22:20

Performativt samtal med konstnärer och publik modererat av Magnus William Olsson

tiderna är ungefärliga
publikinsläpp mellan akterna
pausservering

Marie Fahlin
The Wrider


I The Wrider arbetar jag med begreppen ’wriding’ och ’mothering’ (omsorg, om sorg, att fostra, uppfostra), (fostra: to breed, to educate, to form, to foster). ’wriding’ vrider dressyrens terminologi och språk runt ett pågående undersökande av dressyrens idé om att bli en med en annan kropp, att kentaura; ’writing’ (skriver) och ’riding’ (dansar) ’mother’ varandra genom, till, och återom, koreografisk form. ’mothering’ ansluter till ledet av de dresserande choreomotherings som beslutsamt och med nöje hävdar relevansen i att tränas (i), att böjas runt, att vridas till. The Wrider är en ’delivery’ av mig själv till dansen efter några år av tvekan och misstro inför att dansa egen koreografi.
”Ordet jag sökte var delivery. Dess etymologiska rötter bär spår av både befrielse och underkastelse.” ”Jag vet att orden är en förlängning av händerna.” Mara Lee, Kärleken och hatet, Bonniers (2018)

Medverkande:

Marie Fahlin, Rebecca Chentinell

Marie Fahlin
Utbildad vid School for New Dance Development, Amsterdam, och har sedan 1992 varit fritt verksam som koreograf, dansare, lärare och curator. Fahlin har skapat ett fyrtiotal verk både för scenen och platsspecifikt. Tillsammans med Rebecca Chentinell driver hon Koreografiska Konstitutet som bl.a. curaterat festival:display och publicerar Koreografisk Journal. Fahlin har varit verksam i en rad utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans med konstnärer från andra discipliner och doktorerar nu i koreografi i konstnärlig forskning på Stockholms Konstnärliga Högskola med projektet Moving through Choreography – Curating Choreography as an Artistic Practice. Fahlin är sedan 2014 medlem i Weld Company och medverkar även i andra projekt parallellt med doktorandstudierna.

KAI-EN
Det rosa skenet

En vandring i mörker över en hed. Jag ser inte marken framför mig, jag ser inte mina händer. Mörkret sluter sig runt mig. Jag går, helt i tillit till mina fötter som möter marken. Sinnesförnimmelsernas organisering förskjuts. Ljuden framträder som materialitet. Medvetandet flyttar in i upplevelsen av kropp. Jag ser, men bara mörker. Världen sluter sig om mig, världen är i mig. En insektsvärm. Varma vindar från havet. Kroppen är vind. Kroppen är mörker. Jag ser inte mina händer, men jag ser stjärnorna högt ovanför. På samma gång omsluten och under det oändligt vidsträckta.

Koreografi, dans och ljudcollage: KAI-EN

Tradering. Ett nätverk av rottrådar och mycel, intrasslade i symbiotiskt utbyte. Kroppslig tradering som den kvalitativa, fördjupade processen. Att vara värddjur för det som måste leva, att upplåta sin päls som reservat för det otuktade och vilda.

KAI-EN (Karolina Palmgren) är butohdansare och koreograf. Hon intresserar sig för hur djupgående kroppsliga processer och erfarenheter kommuniceras genom den förhöjda situation som konsten erbjuder. Tillstånd av receptivitet, uppluckring och porositet är återkommande i hennes arbete, liksom relationer mellan kropp, konst och rit. Butoh förmedlas från kropp till kropp. KAI-EN studerade för koreografen och butohkonstnären SU-EN. Namnet KAI-EN visar på den levande länken till SU-ENs kropp och metod.

www.kai-enbutoh.se

Karolina Palmgren är också utbildad på Danshögskolans Folkdansutbildning med examen 2006 och är verksam som dansare och pedagog i den folkliga genren. Hon har genom åren fördjupat sig i den folkliga danskroppens förhållande till tyngd och transparens, dess intima relation till spelmansmusiken, samt vidareutvecklat den estetik som kommer ur detta förhållningssätt. Traderingen från kropp till kropp är central i den folkliga genren. Hennes mest betydelsefulla förebild och lärare är dansaren Ami Dregelid.

Saadia Hussain
PURE - PURE PURIFICATION

Saadia vill diskutera kvinnans kropp utifrån hennes egen erfarenhet som kvinna, muslim, svensk och icke vit. Genom sin performance PURE, en tvagningsritual, tar hon det privata in i det offentliga.

Saadia Hussain är verksam som konstnär, konstpedagog och konstaktivist med sin bas i Stockholm och arbetar nationellt och internationellt med tonvikt på tillgänglighet, demokrati, delaktighet och yttrandefrihet. Saadia har utvecklat metoder som möjliggör icke-professionellas deltagande i konstnärligt kollektivt skapande. Hon delar sitt konstnärsskap så att fler får upptäcka konstens makt, magi och möjligheter. Att fler får uttrycka, påverka och förändra de offentliga ytorna och synliggöra mångfaldiga komplexa berättelser i offentliga rum och därmed debatt. Mönsterbygge är centralt i Saadias konstnärskap. Genom att omskaka och omskapa mönster reflekterar hon över vanor, kulturer, traditioner och system. Hon konstruerar, kombinerar och komprimerar komplexa mönster om makt och motstånd och gör de synliga.
www.saadia.se

Paloma Madrid & Carina Michele Do

En storseans tillsammans med Juana Inéz de La Cruz och Qiu jin

Koreografi och koncept: Paloma Madrid

Av och med: Zorra Paloma Madrid och Qiu Carina Michele Do
Musik: Ruby Ibarra, Liliana Felipe

Språk: engelska, spanska, svenska, teochew

De som bevittnar bör ta med sig en ros till seansen.

Svarta tånaglar som för evigt lär mig någonting

Mitt mörker är vacker

Modig, full med glädje

Som den stolta eken

Smart och snygg, välsvarvad

som den svarta rosen som aldrig fick blomma ut

Trots det så förblir den bli utslagen i blomning
som finns i all tid

Mitt mörker mäktar

Mitt nu osynliggörs

Eftersom den osynliga tiden alltid går i otid
Den enkla tiden är tretton fullmånar med solen som diamant

Tiden som förenar musten som jag lever
och bär på

Mitt mörker tar ansvar över mörkret

För att nyfiket återupptäcka och aldrig någonsin
svika, sveket

Lik blir till om jag inte går med mitt mörker
Mitt svarta hår

Mitt svarta könshår

Mina mörka blygdläppar

Av Paloma Madrid

Vem är jag nu?

Vem är jag, det är en fråga som jag försöker att besvara

Jag är i ständigt sökande, sökande av att lära mig
Av att se mig själv
Av att förstå mig själv
(Ou ai meng be)

Jag vill förstå

(Ou umi jiang lu)

Inte som den du tror att jag är

Har aldrig varit den som du tror att jag är

Jag har börjat hitta mig själv mer och mer

Här och nu finns det känslor
Finns det förståelse

I ständig utveckling
I ständigt lärdom

Jag kommer aldrig att bli hel
(Ou baa ai)

Jag vill inte bli hel

Hel skulle innebära att jag slutar utvecklas
Att jag slutar lära mig

Och vem skulle jag då vara

En person som inte lyssnar
Som inte förstår

Som inte tar in

Att det finns mer än bara ett perspektiv
Det finns mer än bara en upplevelse
Jag vill ta in
(Nang thiee tjaaee kiea)
Vi måste gemensamt stå
Gemensamt förstå
(tjaaee meng be)

Av Carina Michele Do

Paloma Madrid - alchemist of movements
works with choreography and movement. Paloma is bussy with her practice called the “poetical radical body investigation”. Proposing the body as a medium in constant change, a knowledge-producer and a spiritual transformer. Paloma is a pioneer, and started with the use of community dance in Sweden. Madrid works are constantly exploring the intersection between collaborative art and social choreography. Her choreographic processes constantly research and explore movement in relationship to body, context, political categorizations, power and her own life experience. They also explore the limits and the resistance of the dancers body and the non-dancers body in relation to and the meeting her artistic practice. Palomas work is always searching for possibilities of the mind and body to re-think the way of dance and choreography.
www.palomamadrid.me

Carina Michele Do
Carina Michele Do - Carina started writing as a way to express herself and talk about issues that she felt have impacted her life such as racism, sexism and migration to name a few. Being in a society where she never really felt welcomed and feeling torn between different worlds, not belonging to either side. The writing then became something more and she wanted to express it by reading it out loud in forms like Spoken Word. Her art has now transformed to also include her body as a way of self-expression. In her work Carina wants to explore, develop herself and her background with an intersectional perspective. She is in constant search and process to find who she really is by keeping an open mind and learn from the people surrounding her.

Efter kvällens fyra akter bjuder vi in till ett performativt samtal med konstnärer och publik, modererat av Magnus William Olsson.

Magnus William-Olsson (f.1960) är poet, översättare, kritiker och essäist. Under många år har han lett det FSL som sysslar med kritiken som konst- och kunskapsform och samlar kritiker akademiker och konstnärer från alla konstarter och discipliner till seminarier och symposier. Inom FSL har en omfattande teoribildning skett kring begreppet Performativ kritik. MW-O redigerar FSL:s skriftserie och har själv publicerat en rad böcker som har den performativa kritiken till grund, senaste POETENS VERK som handlar om den argentinska poeten Alejandra Pizarnik. MW-O:s egen poesi är översatt till fler än tjugo språk och han har själv översatt poeter, alltifrån klassiker som Sapfo och Kavafis till samtida poeter som Antonio Gamoneda, Gloria Gervitz och Melisa Machado. Han är redaktör för poesikritiksajten Örnen och Kråkan, www.ornenochkrakan.se

Med stöd av Fylkingen och Stockholms Stad

-----------------------------

Samproduktion med KAI-EN och Kajsa Sandström

The Rendered Earth : Films by Tinne Zenner

Datum: 
28 Oct 2018 - 18:30

Tinne Zenner is a visual artist and filmmaker based in Copenhagen. She holds an MFA from The Royal Danish Academy of Fine Arts. Working with analogue film and digital animation, her work explores the physical structures, in which layers of history, politics and collective memory are embedded. With a point of departure in modern and global landscape, the films utilise cultural narratives, abstract information and analogue materiality in an ongoing portrayal of the world in circular transformation.
Her work has been shown at a number of international film festivals including Ann Arbor Film Festival, Projections at New York Film Festival, CPH:DOX, Courtisane, Image Forum Tokyo and EXiS in South Korea, and exhibited internationally at Reykjavik Art Museum, Nuuk Art Museum, Gothenburg Kunsthal, BOZAR Centre for Fine Arts Brussels as well as at Overgaden - Institute of Contemporary Art, Kunsthal Charlottenborg and Fotografisk Center in Copenhagen.

Entrance: 80 kr
Programme : 50min
The film screening starts at Kl.19.00


Sleeping District
16mm / Silent / 12min / 2014

Shot on 16mm film in the outskirts of Moscow, Sleeping District is a document of the residential, concrete structures built during the Soviet Era. Static shots of massive apartment blocks and interior views of private apartments forms the visual side, which is intercut with a textual side constructed of observations and memories of the residents, translated from Russian into a broken English. Entering private homes built on tangible experiences, memories and imagination, the film questions how we think of collective memory and how the present may hold traces of history, family relations and a fallen political ideology in the shapes of physical objects and structures.

Countries of production: Russia / Denmark


Porosité
16mm / Silent / 1min / 2015

With a starting point in the architectural facades of Brussels, the postcards become a filter through which to view the city as a facade. Whereas the front of the postcard is a construction of the identity of the city, the back is a singular personal reference. In architecture façadism is when the building is demolished leaving only the façade. In a porous grid system of lines, layers and time, the facade becomes our shared reference to read the temporal space of the city. A spatial (de)construction of a city, 3D animation on 16mm.

Country of production: Belgium


Arrábida
16mm / Optical sound / 16min / 2017

A film centred on the production of landscape and concrete in the Arrábida Natural Park, Portugal. Covering a vast area of coast, caves, mountains and forest, the park is inhabited by a massive concrete factory that branches through the landscape. Documenting the various layers of the sourced material, the factory body and the constructed landscape, the film looks at how time is physically embedded in the matter and how the molecular particles act in a circular re-shaping of the whole. The film merges 16mm footage shot in the area of Arrábida with 3D animation of the topographic landscape as an equal analogue layer.

Sound: Maile Colbert
Countries of production: Portugal / Denmark


Nutsigassat (Translations)
HD / Stereo sound / 21min / 2018

Nutsigassat reflects on the power of language as a colonizer of foreign landscapes. The Danish names imposed on Greenland's spaces and landscapes have historically been a part of Denmark's engagement in the vast country in the North. A process, through which the mountains of Sermitsiaq and Kingittorsuaq that surround Nuuk were detached from both their semantic and geographical meaning. But also the physical signs of the fatal interventions of the past are legible in the concrete high-rises that replaced the small communities of the bygds along the coasts which were closed down by the Danish government in the 1960s and 70s. Even the manual mass production of tupilaks (sacred amulets made of bones and horns) describes a cultural mutation of the mythical figure into a tourist object. Through a complex juxtaposition of text, voice and her beautiful 16mm film imagery, Zenner has created a critical work in which the majestic and vast vistas of Greenland defy the history imposed on them. (CPH:DOX 2018)

Music: Wieland Rambke
Voiceover: Maria Motzfeldt
Countries of production: Greenland / Canada / Denmark

Supported by:
Danish Arts Foundation

-
Medlemsproduktion: Isis Marina Graham

AAM

Datum: 
31 Oct 2018 - 19:30

Entré: 80 kr, Studerande/medlem: 60 kr

Arne Forsén - piano
Andreas Axelsson - trummor
Mats Dimming - bas

Frenetiskt, Frustande, Fryntligt!

Det här är musik som kvittrar och fnittrar, tjattrar och smattrar.

Fräsande, Frasande, Framåtandande!!

Här finns hundra sorters buller, huller om buller.

Frivilligt, Frivoligt, Frimärkligt!!!

AAM är ett oväsenväsen av överraskande och översvallande sort.

Och ibland spelar de också bara lite fint.
-

2017 var året för trions första tonsprång.

Exempel på medlemmarnas andra samarbeten är Brus Trio, Roscoe Mitchell, John Tchicai, Phil Minton, Lisa Ullén Quartet, APUH! och Eye Make The Horizon.

Foto: Heiko Purnhagen

-
Medlemsproduktion: Axelsson & Forsén